Rasen

Perro de Agua Español (PdAE) översatt till svenska blir spansk vattenhund.

I dagligt tal kallas rasen för ”perro”, detta är något missvisande då perro

”endast” betyder hund på spanska.

 

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR
Perro de Agua Español ska enligt rasstandarden vara: trogen, lydig, glad, arbetsvillig, vaksam och välbalanserad.  Inlärningsförmågan ska vara exceptionellt god. Rasen är mycket anpassningsbar.

Rasen har funnits i Sverige sedan 1997. Rasens ursprung är något oklart, men vad som står klart är att det är en mycket gammal ras som funnits i Spanien sedan urminnes tider..

PdAE är en ras som behöver aktiveras. Många av våra svenska hundar tränas i agility, bruksgrenarna sök-och spår, lydnad, viltspår och jakt. I Spanien används rasen även som herdehund. I rasens hemland anordnas årligen vatten- och arbetsprov.

URSPRUNGSTEORIER
Enligt standarden har Perro de Agua Español samma ursprung som Barbet, men det finns många olika teorier om rasens ursprung. Perro de agua Español finns beskriven i dokument så lång tillbaka som till år 730 och år 1000. Perro de Agua español är också känd under namnet Perro Turco och Turco Andaluz, dvs ”turkisk hund”.

Rutimeyer´s teori menar att Perro de Agua español har samma ursprung som Barbet, Potugisisk vatennhund och Vatten spaniel.

Duhel´s teori är att rasens förfäder kom från Asien och har samma ursprung som Irländsk vatten spaniel.

Buffon´s teori menar att rasen härstammar från Afrika, och kan ha följt med boskap som fraktats över till Spanien år 711 med den muslimska invationen. Vad som talar emot denna teori är att det idag inte finns någon ras av denna typ i norra Afrika.

Salas teori säger att Perro de Agua Español är en egen ras som uppkom i södra Andalusien och att de därifrån spreds i Spanien av herdar. Många rasentusiaster tror på denna teori.

Ursprunget till rasen är således något oklart, men vad som står klart är att det är en mycket gammal ras som funnits i Spanien sedan urminnes tider. Rasen har överlevt tack vare herdar, fiskare och jägare som hållit rasen borta från all inblandning av andra raser. Detta för att bevara de högt uppskattade egenskaperna som Perro de Agua Español har. Rasen är i grunden en arbetande hund, likt en fårhund. Vid en viss tidpunkt så började även rasen att jaga, kanske för att den inte hade nog med mat. Många herdar fiskade även med sina hundar.

NUTIDA HISTORIA
1975 tog Antonio Gárcia Perez och Santiago Montesinos (första presidenten för Perro de Agua Español klubben i Spanien) kontakt med get- och fåraherdar i bergen kring Málaga och Cádiz de började välja ut hundar med de mest specifika utseendena och karaktärerna. (Perro de Agua Español kunde från början delas in i tre olika blodslinjer. De tre blodslinjerna kallas i dag för ”Norr” Sierra” och Marismeño” Dessa tre blodslinjer är idag blandade. Skillnaden bestod dels av pälsstruktur, färg och storlek). Antonio Gárcia Perez och Santiago Montesinos fick av herdarna ”låna” en del av dessa hundar. Därefter tog de kontakt med David Salamanca som tillhörde Spaniens ras kommitté. 1980 bildades den Spanska rasklubben för Perro de Agua Español. Mellan åren 1980 och 1985 introducerades de utvalda hundarna vid olika inofficiella utställningar i Spanien. Våren 1985 fick rasen för första gången delta offentligt på en internationell utställning i Madrid. För att få med sig ett fyrtiotal hundar från Málaga och Cádiz, samt fem hundar från Santander i norra Spanien hyrde Antonio Gárzia Perez skåpbilar att transportera hundarna i. Domarna på utställningen i Madrid hade ingen aning om vad det var de skulle bedöma, men de fick en standard som baserades på en svart vit hund vid namn ”Lucky” (tillhörande Antonio Moreno) Av de hundarna som presenterades på utställningen blev 85 % godkända för registrering.

Perro de Agua Español blev i juni 1989 interimistiskt godkänd som ras av FCI enligt FCI standard nummer 336, grupp 8, sektion 3 (vattenhundar) och efter ett godkännande tio år senare blev rasen slutligen godkänd av FCI den 13 juni 1999.

I dag används rasen Perro de Agua Español fortfarande som herde, jakt, fiske och vakthund i Spanien. Men rasen har även fått nya arbetsområden, såsom sök- och räddningshundar. Perro de Agua Español används av brandmän och räddningsmanskap vid katastrofer, samt även av polisen vid landets gränser.

RASEN I SVERIGE
1997 kom de två första exemplaren av rasen Perro de Agua Español till Sverige. Båda var importer från Finland. Kennel Aqualines importerade hanhunden Herman´s Benjii (Arluna de Ubrique-Hermans Atlantis) från kennel Hermans, Leila Ekroth. Funny Farms kennel importerade tiken Boisteros Isadora från kennel Boisteros, Leila Rantanen. Dessa båda hundar importerades ovetande om varandra och var kusiner och utgjorde således inget bra avelsvärde för framtiden.

På Svenska Kennelklubbens utställning i Västerås i april 1997 ställdes en svenskägd Perro de Agua Español ut första gången, Herman´s Benjii . I september 1997 importerade Kennel Aqualines även tikvalpen Zorrazo Paloma Parvada från Finland och Kennel Zorrazo. Under januari 1998 importerades även tiken Ana från Tyskland av Scheffelfältets kennel och i april 1998 importerades ytterligare två tikar från Spanien av Kennel Funny Farms, Sombra de Ubrique och Tocik de Ubrique . I november 1998 importerades Arena de Casa Aramar född från Spanien av Kennel Aqualines.

Från de två första importerna i januari 1997 fanns det med nya importer och i Sverige födda valpar, 27 hundar i Sverige vid utgången av 1998. De senaste åren har flera hundar importerats från Spanien, Finland, England och Belgien för att försöka bredda den lilla avelsbas som fanns i Sverige.