Ögon

Ögonsjukdomar
Hundar kan drabbas av många ögonsjukdomar. SPDAEK redovisar bara de ögonsjukdomar som vi i dag vet förekommer i vår ras.

Ögonlysning
En ögonlysning görs hos veterinär. Före undersökningen får hunden droppar i ögonen som gör att pupillen förstoras därefter undersöks hunden i ett mörkt rum.

PRA (Progressiv retinal atrofi) är ett samlingsnamn för en grupp ögonsjukdomar som har liknande symtom.  Tidiga och sena former finns. De tidiga ger symptom hos valpar/unghundar. De sena ger symptom hos vuxna hundar.

Förutom rasspecifika hälsoprogram finns, vid autosomal recessiv arvsgång, generell rekommendation mot avel med anlagsbärare för PRA, det vill säga djur med PRA samt deras föräldrar och eventuellt redan producerad avkomma. Special- och rasklubbar kan därutöver ha ytterligare rekommendationer, se SPDAEKs avelsrekommendationer.

Källa: Svenska Kennelklubben

prcd-PRA
En variant av PRA kallas prcd-PRA, och är en fortskridande ärftlig näthinnesjukdom.  De flesta hundar med prcd-PRA blir så småningom helt blinda. Sjukdomen orsakar en progressiv tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar) i näthinnan, även om de till en början verkar utvecklas normalt. Först drabbas stavarna, vilka kan arbeta i svagt ljus. Hunden blir då ”nattblind” och kan inte se i mörker. Sedan förlorar tapparna successivt sin funktion i dagsljus. Sjukdomen nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att den drabbade hunden fått sjukdomsanlag från båda sina föräldrar. Denna variant finns det DNA-tester för som man kan göra för vår ras.

Här följer ett dokument angående drabbade individer som kan få ögonlysningsersättning. Prcd PRA dokument

Katarakt (grå starr) Katarakt är en grumling i ögats lins som förekommer i många raser. Fyra varianter av katarakt redovisas i SKK-data. Omfattningen anges som lindrig, måttlig eller kraftig.

  • Total katarakt
  • Bakre polkatarakt
  • Främre Y-sömskatarakt
  • Övrig partiell katarakt

Katarakt kan vara ärftlig eller förvärvad (icke ärftlig).

Generellt rekommenderas att hund med ärftlig total katarakt eller bakre pol-katarakt inte används i avel. Ej heller bör hund användas som lämnat högre frekvens av katarakt i sin avkomma än vad som förekommer inom rasen som helhet. Främre Y-sömskatarakt är vanligen inget avelshinder; parning med fri individ rekommenderas. Beträffande hund med övrig partiell katarakt varierar rekommendationen mellan och inom raser.

Källa: Svenska Kennelklubben

DNA-test
DNA-test kan göras på två olika sätt antingen via ett blodprov eller via ett salivprov (swab-test).

Resultatet av DNA testet redovisas på följande sätt:
clear/fri
carrier/anlagsbärare
affected/sjuk.

DNA-test registreras ej hos Svenska Kennelklubben därför ska en kopia på testresultatet skickas till:
Mia Joelsson, Envägen 5, 138 35 Älta

epost: mia.joelsson@perroklubben.se

Klubben har en lista över provsvar.
Lista över provsvar

Som enskild hundägare gör du en insats för vår ras när du ögonlyser och DNA-testar din hund.
Ju fler undersökta hundar desto bättre

Blodtest
Här är tre företag som analyserar blodprov:
Optigen www.optigen.com
Laboklin www.laboklin.de
EVG: www.eurovetgene.com

SWAB-test
Här är två företag som analyserar salivprov via swab:
www.laboklin.de
www.eurovetgene.com
Hund med testresultatet clear bär inte på något anlag för denna sjukdom och får paras med hund med testresultat clear eller carrier. Hund med testresultatet carrier bär på ett anlag för denna sjukdom och får endast paras med hund med testresultat clear. Hund med testresultat affected får inte användas i avel. En hund som benämns hereditärt fri innebär att båda föräldradjuren är clear.

Läs mer om DNA-test på Svenska Kennelklubben och på Svenska Lantbruksuniversitetets sida.

 

Upp till toppen