Ögon

Ögonsjukdomar
Hundar kan drabbas av många ögonsjukdomar. SPDAEK redovisar bara de ögonsjukdomar som vi i dag vet förekommer i vår ras.

Ögonlysning
En ögonlysning görs hos veterinär. Före undersökningen får hunden droppar i ögonen som gör att pupillen förstoras därefter undersöks hunden i ett mörkt rum.

PRA (Progressiv retinal atrofi) är ett samlingsnamn för en grupp ögonsjukdomar som har liknande symtom.  Tidiga och sena former finns. De tidiga ger symptom hos valpar/unghundar. De sena ger symptom hos vuxna hundar.

Förutom rasspecifika hälsoprogram finns, vid autosomal recessiv arvsgång, generell rekommendation mot avel med anlagsbärare för PRA, det vill säga djur med PRA samt deras föräldrar och eventuellt redan producerad avkomma. Special- och rasklubbar kan därutöver ha ytterligare rekommendationer, se SPDAEKs avelsrekommendationer.

Källa: Svenska Kennelklubben

prcd-PRA

En variant av PRA kallas prcd-PRA, och är en fortskridande ärftlig näthinnesjukdom.  De flesta hundar med prcd-PRA blir så småningom helt blinda. Sjukdomen orsakar en progressiv tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar) i näthinnan, även om de till en början verkar utvecklas normalt. Först drabbas stavarna, vilka kan arbeta i svagt ljus. Hunden blir då ”nattblind” och kan inte se i mörker. Sedan förlorar tapparna successivt sin funktion i dagsljus. Sjukdomen nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att den drabbade hunden fått sjukdomsanlag från båda sina föräldrar. Denna variant finns det DNA-tester för som man kan göra för vår ras.

Här följer ett dokument angående drabbade individer som kan få ögonlysningsersättning. Prcd PRA dokument

Prcd-PRA är en ögonsjukdom där en hund som får sjukdomen blir blind. På uppdrag från styrelsen har AK arbetat med frågan då önskningar inkommit från medlemmar om att få DNA resultaten officiella hos Svenska Kennelklubben, SKK. AK/styrelsen har skickat in en ansökan under år 2019 och fått detta beviljat. Den stora fördelen är att risken minskar för att någon hund ska behöva bli drabbad.

En hund som endast är anlagsbärare får aldrig själv detta problem men om den får valpar med en annan anlagsbärare så riskerar dessa att drabbas. Sedan år 2020 så kan man skriva ut och ta med SKKs remiss när man gör testet och skicka in det tillsammans med resultatet till SKK. Resultatet registreras då på hunden och kan ses i Avelsdata under veterinärdata. Precis på samma vis som höftledsresultat och ögonlysningar.

Vid parning av tex en tik som är anlagsbärare av prcd-PRA och resultatet ligger på Avelsdata så krävs att hanhunden dels inte bär på detta anlag utan är testad fri/clear eller kan anses hereditärt fri genom sina föräldrar. Dessa resultat behöver skickas in tillsammans med registreringsansökan för att valparna ska kunna registreras. Kan vara bra att tänka på och kolla upp innan så att det inte blir tokigt med försenade stamtavlor vid leverans av valparna och enklast är att se till att resultatet på DNA-testet finns registrerat hos SKK redan innan parningen sker.

Resultat som godkänns är de resultat där veterinären kontrollerat hundens identitet. Har du inte använt SKKs remiss när du testade hunden så kan du kontakta SKKs avdelning för avel och hälsa och se om det ändå går att registrera resultatet. För det krävs dock bland annat att det går att styrka med journalkopia att id-nummer kontrollerats vid provtagningen. Om hunden är hereditärt fri så är det resultaten på mor/far eller mormor/morfar, farmor/farfar osv som behöver skickas in. Många gånger kan det då vara lättare att göra testet på avelsdjuret istället.
Självklart går det bra att kontakta någon ur AK om man har funderingar!

 

Katarakt (grå starr)

Katarakt är en grumling i ögats lins som förekommer i många raser. Fyra varianter av katarakt redovisas i SKK-data. Omfattningen anges som lindrig, måttlig eller kraftig.

  • Total katarakt
  • Bakre polkatarakt
  • Främre Y-sömskatarakt
  • Övrig partiell katarakt

Katarakt kan vara ärftlig eller förvärvad (icke ärftlig).

Generellt rekommenderas att hund med ärftlig total katarakt eller bakre pol-katarakt inte används i avel. Ej heller bör hund användas som lämnat högre frekvens av katarakt i sin avkomma än vad som förekommer inom rasen som helhet. Främre Y-sömskatarakt är vanligen inget avelshinder; parning med fri individ rekommenderas. Beträffande hund med övrig partiell katarakt varierar rekommendationen mellan och inom raser.

Källa: Svenska Kennelklubben

DNA-test
DNA-test kan göras på två olika sätt antingen via ett blodprov eller via ett salivprov (swab-test).

Resultatet av DNA testet redovisas på följande sätt:
clear/fri
carrier/anlagsbärare
affected/sjuk.

DNA-test för prcd-PRA registreras hos Svenska Kennelklubben (avelsdata) from 2019-10-25.
För att registrering på SKKs Avelsdata ska kunna ske ska en remiss fyllas i av veterinär och skickas tillsammans med provsvarsresultaten till SKK. Remiss finns under rubriken övriga blanketter.

För prover före 2019-10-25 mailas kopia till: mia.joelsson@perroklubben.se

Klubben har en lista över provsvar som gjorts på resultat tidigare än 2019.
Lista över provsvar

Som enskild hundägare gör du en insats för vår ras när du ögonlyser och DNA-testar din hund.
Ju fler undersökta hundar desto bättre

Blodtest
Här är företag som analyserar blodprov:
Laboklin www.laboklin.de
EVG: https://www.eurovetgene.com/en
SWAB-test
Här är företag som analyserar salivprov via swab:
www.laboklin.de

Hund med testresultatet clear bär inte på något anlag för denna sjukdom och får paras med hund med testresultat clear eller carrier. Hund med testresultatet carrier bär på ett anlag för denna sjukdom och får endast paras med hund med testresultat clear. Hund med testresultat affected får inte användas i avel. En hund som benämns hereditärt fri innebär att båda föräldradjuren är clear.

Läs mer om DNA-test på Svenska Kennelklubben och på Svenska Lantbruksuniversitetets sida.

 

Upp till toppen

 

 

Lämna ett svar